lite dogmer att efterleva

HEJ!!! Idag vaknade jag upp med en bitande känsla av att det måste vara SLUT på vissa saker nu. Och då menar jag inte typ social fobi, svag jagkänsla etcetc som jag tänker på i termer av ”det. måste. vara. SLUT NU!!!” varje dag men inser vid det här laget att en psykolog eller nåt får fixa det åt mig. NEJ, jag menar andra saker som går att ändra på med en god natts sömn och lite jävlar anamma. Här:

 

1. Köttätandet. Herregud vad det måste ta slut. Sedan jag flyttade hemifrån och första gången nånsin engagerade mig lite i min egen kosthållning har jag känt ett stigande äckel, PANIK inför kött. Jag känner mig snuskig varje gång jag äter kött och enda anledningen till att jag fortfarande gör det är att jag har svårt att intressera mig tillräckligt mycket för MAT för att orka googla massa vegetariska recept som låter mig undkomma näringsbrister eller shit. Som vanligt är ett annat skäl att vi lever i nåt sjukt moment 22-samhälle som talar om att kött är helt sinnessjukt att äta samtidigt som det säljs och affischeras överallt och är den mest normaliserade dieten. Resultatet blir att jag äter kött och känner mig äcklig- dubbelbestraffning!!! (Visste ni förresten att Lena Dunham utvecklade en hetsätstörning baserad på ekologisk vegansk kost? Så symptomatiskt för vårt kommersiella sexistiska samhälle: äter du mycket/onyttigt blir du ful och då vill ingen ligga med dig och som kvinna är knullbarheten ditt högsta samhälleliga syfte = du skaffar dig en sjukt nyttig diet men överdriver den utav helvete för att trösta dig själv för du är så ledsen för att du bara är din knullbarhet vilket i sin tur ger dig skamkänslor etcetc). MEN det är alltså slut med det nu. Nu är det inget mer kött för mig.

 

2. Att inte ta hand om min hy!!!!!!! Det är jag trött på. Vet ingen som har så känslig hy som jag. Jag orkar inte ha konstiga flagor/finnar/wtf hela tiden. Om man ska vara ärlig vilket jag nog tycker, så har jag aldrig försökt att göra något åt saken. SÅ nu är det alltså jag som ska leta upp DIY-kurer på nätet att testa i kollektivets kök. 

 

3. Tangerar punkt 2 och kanske låter kontraproduktivt vilket det troligt är men jag har aldrig prövat så jag vill göra det nu: Göra mig fin mera. Det är att ta i att säga att jag ”aldrig har prövat” att göra mig fin, men nu vill jag alltså ge mitt yttre litelitelite mer omsorg, dvs tex utveckla min klädstil utan att för den sakens skull börja konsumera som en idiot: mera att fundera över vilken prägel jag vill ha på min stil och anpassa outfits/framtida köp därefter. Jag vill också börja använda smycken!!!! Har många fina smycken jag använt 2ggr. En sak som blivit lidande av att jag levt efter olika ”hygienrutiner” på olika sk ”skitjobb” sedan juni, är mina annars mycket fräscha naglar. MEN, bara för att jag inte får måla dem eller låta dem växa 3mm betyder det inte att de helt och hållet bör lämnas åt sitt öde. Nej. fram med genomskinligt lack eller w/e. Nu ska här piffas till!! 

 

Bild på mig en dag när jag satt på golvet i vårt rum och hade en otrolig upplevelse av tillvaron!!!!!!

 

 



Feminism?

När jag var liten trodde jag att bli vuxen innebar att en blev ansvarsfull och klok, som om varje fylld 18 åring fick en förhöjd dos av intellegens som gjorde dem till BÄTTRE MÄNNISKOR. Men när en växer upp inser en både det ena och det andra och en kan inte blunda för vissa saker. Jag trodde också att varje människa som inte var ond och krigade ville bistå världen med medmänsklighet och omtanke. Men det kan jag säga, att så INTE är fallet.

 

En sån där insikt om att mänskligheten är rutten kom till mig häromdagen när jag tänkte på hur jag ska förhålla mig till Noahs modellframgångar. Simpel som jag är tänkte jag:

Noah och jag är ett relativt snyggt par, vi passar in på bilden av det perfekta gulligullparet, vi är liksom fina TILLSAMMANS. Men det är bara Noah som kan få bekräftelsen av modebranchen att han är snygg. Jag tänker att hade det inte varit underbart om vi kunde modellera tillsammans, sälja någon brödsort som ett glatt par. Jag skulle kunna sälja hudprodukter, för jag har en väldigt bra hy. Men nej, jag är för kort och för tjock.

 

Egentligen vill jag verkligen inte vara modell på något sätt. Det som gör mig irriterad är att vuxna människor kan säga till en flicka som är underviktig att det enda som är fel på henne är att hon är för tjock. "Det hade inte skadar om du gick ner några centimeter över rumpan." (ursäkrta, INTE SKADAT?) Medans Noah kanske får höra, kör lite extra vikter, något som är hälsosamt. Han kan ha den kroppen som han har och han behöver inte göra sig till en ailien för att få bekräftat att han är en snygg människa, så snygg att hans ansikte och kropp kan klä en enorm vägg i centrum utan att det skulle vara anstötande. Men skulle min kropp sitta på en stor afiisch på ett torg skulle människor stanna upp, titta på det lilla fett som finns på min mage och tänka: OJ, vad annorlunda, en knubbig person gör reklam för H&M, vill de göra något slags statement? Summa summarum, Noah är tillräckligt snygg för att porträttera en hel vägg naken på en offentlig plats. Clara är inte tillräckligt snygg för att porträttera en hel vägg naken på en offentlig plats (om vi inte pratar om porrindustrin vill säga, där skulle jag nog kunna platsa, hah.) 

När en går en teknisk utbildning gör en gärna diagram av allt. Här är ett diagram som dök upp i mitt huvud av den här irritationen. 

 

Manligt(sexigt): Manligt(biologiskt):  

Muskler              Muskler

Kroppsbehåring   Kroppsbehåring

Svett                  Svett

        

 

Kvinnligt(sexigt):     Kvinnligt(biologiskt):

Pinnsmal och höftlös  Extra fett runt magen och höfter

Ingen kroppsbehåring Kroppsbehåring

Doftande                   Svett

Röda läppar              Bruna/rosa läppar

Stora bröst och vältränad  Vältränad=> små bröst Mullig=> stora bröst

Naturlig make          Ingen jävla make

Klackskor                 Inga jävla klackskor 

Hårda bröstvårtor     Mjuka bröstvårtor ibland hårda ibland

Sansad och förförisk  Vild och emotionell

OSV

 

Det en kan dra som slutsats av det här diagrammet är att det som är sexigt för mannen är naturligt för mannen. Det som är sexigt för kvinnan är onaturligt för kvinnan. Jag tänker att det inte finns någon över 18 som missat detta. 

 

Om du skulle råka vara en i modebranchen som säger något i stil med "Det skulle inte skada om du gick ner lite" så hoppas jag att du skäms. Jag hoppas att du skäms så mycket att du tar ditt vuxna ansvar och aldrig säger något liknande igen. Kanske kan du säga något mer uppmuntrande, eller bara något sant. Som: "Du har inte de måtten som de stora designersen syr kläder efter just nu, du är en vacker person, men modellbranchen är inte för dig i dagsläget för du skulle behöva svälta dig själv till ett skelett och allt vackert med din kropp skulle tyna bort." Jag försår att det finns ett fåtal människor som passar in i modellvärldens mått och mall utan att behöva göra så mycket. Jag tänker på alla dem som inte gör det. JAG VILL INTE SE ENDAST PINNSMALA MÄNNISKOR PÅ VÄGGARNA I STAN LÄNGRE. TA BORT DEN HÄR IDIOTISKA TRENDEN! NU!



Utdrag ur dagbok från Norge: Måndag 24 augusti

All irritation kommer ur förväntningar.

Förlåt alltid.

Du kan aldrig ge för mycket kärlek.

Sushi på mycket härlig restaurang i grunelökka. Hade jag varit någon annan där, som satt en bit bort med en vän, då att jag tittat på oss med avsmak. Själviska människor, han är säkert otrogen, hon gör allt för honom, allt han ger henne är tillåtelsen att gulla med honom på offentliga platser för att hon ska känna sig älskad. Jag skulle aldrig sitta med min partner och gulla på en restaurang, det hör inte till vanligt hyfs. Men nu när jag sitter här, med hettan från uteserveringens värmelampor i ryggen, bara honom framför mig, så tänker jag inte en sekund innan jag sträcker fram handen över sushin för att ta hans. Jag lutar mig fram och kräver en puss, men det är inte det som jag fokuserar på. Det är vårt samtal, servitören, floden och träden utanför serveringens inhägnad som tar min uppmärksamhet. Maten! Och mina framtidsdrömmar. Jag tänker en sekund att det är så underligt att jag hamnat här med den där mannen som sitter framför mig. Varför just han? Kommer jag se in i de här ögonen även när huden omkring blivit rynkig? Resten av tiden känns situationen som det mest naturliga i världen.

Bild från Norge, Trollstigen, sommaren 2015



Nya upplevelser

Norge, vad för nytt kan man hitta här som inte kan hittas hemma i Göteborg? Ärligt talat har jag varit här så kort tid att jag inte hunnit märka mycket skillnader. Förutom de självklara då, som att bärs=bajs, roligt=lugnt, rart=konstigt... Men jag åker buss varje dag till jobbet och där finns en stor skillnad. ASBREDA BUSSÄTEN som man kan sitta ensam på. De är nämligen precis INTE tillräckligt breda för två rumpor, om du inte är välbekant med den andra rumpan, då kan ni knö ihop er två på ett sånt här säte. Det är liksom en trekvart(75%) av ett dubbelsäte, kanske till och med fyra femtedelar(80%). Första dagen jag åkte buss satt en tjej och en kille bredvid varann på ett sånt här säte mittemot satt EN tjej och bredvid henne den första tjejens fötter. Bussen var överfull och lite irriterat sa jag, får man sitta här kanske? Fottjejen flyttade sina ben och jag satte mig. Efter en stund sa hon till mig att detta var ett enmanssäte jag satt mig på. Jag tittade oförstående på henne och sen ner på det obefintliga mellanrummet mellan mig och hon bredvid mig. VARFÖR har en valt att göra såhär??? I sverige är ju alla bussar gjorda så att det får plats fyra säten på bredden, så det har inte med platsbrist att göra. Jag kan tänka mig två kandidater till detta beslut: det gör mittgången lite större och därmed får fler plats i bussen (ståplats tar mindre plats än sittplats). Men om det ändå bara kan sitta en jäkel på de stora sätena, så hade en lika gärna kunnat göra dem i normalstorlek. Det andra är att norrmänn kanske är precis som svenskar: introverta enstöringar som vill sitta ensamma, gärna med väskan bredvid sig utan att känna sig skyldig. Och att skillnaden på sverige och norge är att norge accepterat detta personlighetsdrag som finns hos hälften av befolkningen. Därför är ena halvan av bussen för enstöringar/par som vill sitta nära och andra för normala/sociala människor. Smart tänker jag, och grymt för mig som är introvert. Ni vet en har ofta en plats en siktar in sig på när en går på ett kollektivfordon, trekvart-av-ett-dubbelsätet kommer vara mitt första val. Så Underbart att inte behöva ursäka sig varje gång en brer ut sig på ett dubbelsäte!



hilsener fra frogner

Hei venner! Egentligen vill jag inte att den här ångestdoften, som mina inlägg bidrar med på den här bloggen, ska spridas. MEN. Jag har fått en insikt ser ni. Det här med att vara arbetslös. JA jag skrev att det var synonymt med att ingå i en socialgrupp. JA jag hade rätt. Jag har nu varit arbetslös i tre(3) dagar och jag tittar trånande på varenda människa på tricken som jag misstänker är av slaget Anställd. Tänker tillbaka på de bajsnödiga diskussionerna om ekonomiskt basbehov/känslomässigt behov jag hade med min svlärare i gymnasiet och känner bara FUCK vad sajk vi var som trodde att ett känslomässigt behov(reserverar mig för att jag inte upplevt alla känslomässiga behov) kunde överordnas existensminimums inkomst. Jag har varit känslomässigt avstängd i alla frågor utom ekonomiska senaste dagarna. Och då är jag ändå Känslomänniska normalfördelning: ———[…]————[…]———> här, enligt Isabelle. NÅVÄL. Igår flyttade vi in i kollektivet vi ska bo i. Dessa slutsatser har dragits:

Heteronormativt(uäääh) ?

1 JÄTTEtrevlig människa(yiiiihaa) ?

Skållhett vatten i kranen(:O) ?

 

Så detta med att ha flyttat utomlands då? Igår kväll när jag skulle möta Noah vid bussterminalen gick jag vilse. Gick jättefort fram och tillbaka som en galen människa och lyssnade på The Cure. Fick nån OTROLIG jävla feeling. Gå vilse i en främmande stad och lyssna på musik som är livet. Ah herregyyyyd.

 

Här är Clara som sover i en hög personliga brev



Hälsning från bus4you


SÅ jag sitter alltså på en buss som ska till Oslo. TREVLIGT tänker ni och det tänker jag med. Men så mycket kan jag säga: det är en PÄRS att byta land. Igår kväll var inte TREVLIGT ett ord som kom till mig när jag funderade över min situation. Snarare är den enda jämförbara upplevelsen jag haft den gången i tvåan på gymnasiet när jag kände en strålande smärta i vänster arm och genast förstod att det var hjärtinfarkt på g vilket gjorde mig så bekymrad att jag insjuknade i panikångest vilket jag i sin tur trodde var en hjärtinfarkt och A ni vet hur det är. Nu är jag i alla fall på väg. Efter sommarens sista dag som vårdbiträde på demensboende!!! Den som är en skrattande och glad kille som gillar ett garv åt nåt idiotiskt och tar lätt på livet kan lägga benen på ryggen å bege sig till gbg stads bemanningsenhet för han har en ny match. Skoja måste sluta vara tinder hela tiden. Men OM nu någon skulle känna att, JO jag ÄR fan en glad gamäng som gillar ett gött gagg åt nåt idiotiskt!!! - Du har VAD SOM KRÄVS för en sommar(MINST- schemat tillåter SÅ mycket extra vikariat) på avd 1. MEN trots denna tveksamma karaktärsbeskrivning har jag haft en bra tid på hemmet.

Om en halvtimme är jag framme hos min äskade vän i staden där vi ska bo. Omg





Drycker

När det kommer till mitt vätskeintag så har jag insett att jag inte är så normal som jag trodde. Att dricka så som jag gör, verkar det vara cirka 0,01% som gör här i världen (Sverige och Norge då, det enda jag har upplevt själv och kan dra slutsatser från). 

Såhär ser listan över mina favoritdrycker ut:

1. Vatten

2. Te

3. All typ av smoothie

4. Juice och lemonad

5. Varm choklad

6. Champange

7. Vitt vin

8. Elder flower crush (drink)

.

.

.

Saker som kaffe, coca cola, saft, rött vin, öl och cider kommer inte ens med på min topp 10 lista. Jag dricker inte kaffe varje dag på jobbet, jag dricker inte söta drycker till maten, jag drack inte hallonsaft när jag var liten och jag dricker inte alkohol varje fredag efter arbetsveckan. De här dryckerna som inte är med på min lista (och nummer 6-8 från listan) får jag i mig kanske någon gång i månaden, vilket jag tänker är rätt sunt egentligen. Men inom det här området, drycker alltså, är jag en utböling. 

 

Finns det någonting vi tar för givet mer än kaffet?

På jobbet (det kommer bli ett evinnerligt snack om jobbet eftersom det tar upp 80% av min vakna tid) så är rutinen för de trolliknande gubbarna och gummorna jag arbetar med (de andra fåtal unga som jobbar där inkluderat) att man kommer vid sju, stämplar in och ställer sig i kön till den gnisslande kaffeautomaten som står innanför dörren, tar en kopp kaffe (alla tar kaffe, även om varmt vatten, och choklad också finns som alternativ) för att tre timmar senare komma tillbaka och ta en kopp till. De tar en efter maten också, från matsalens lite finare kaffebryggare. När jag en tuff dag, desperat efter något uppiggande, tar ansats mot kaffeautomaten säger min chef att jag ska komma med, hejdar sig och tillägger, ja ta du din kaffe först. Min målinriktade rörelse saktar av innan jag lite generat trycker på knappen "Sjokolade". 

Jag vill också tillägga att en av mina lärare på Chalmers skrev ut ett schema över terminen till oss och där fanns det inplanerat 15 minuters raster. I rutan mellan lektionerna stod det "Kaffepaus". 

"Fika (=kaffe) är en social institution i Sverige. Det innebär att man tar en paus från en aktivitet för att dricka kaffe eller någon annan dryck med vänner, familj eller bekanta. /.../ Denna tradition av en kaffepaus med något tilltugg är centralt i svensk kultur, med svenskar som en av världens största kaffekonsumenter." (Wikipedia, den bästa källan av dem alla)

Wow, världens största kaffekonsumenter... Kanske är det inte människorna, utan KAFFET som driver universiteten, företagen, ja hela den nordiska välfärden framåt. Ta bort kaffet och ALLT skulle rasera.  

 

 

Vad är en bra fredagskväll? Jo, det är en kväll med vänninnorna, ett glas rött och vindruvor. Det är en röjig alkoholosande fest hemma hos någon vars föräldrar köpt en luxös villa. Det är en delad joint med polarna i ett skruttigt 15 kvm rum. Det är ett långt samtal med en vän på en uteservering med cigg och öl. Det är en kall bira, lite jordnötter och forbolls VM på tv. Högst upp på den svenska listan över underhållning står alkohol. Det är det bästa sättet att fira något. Snaps till midsommar, påsk och kräftskiva, glögg till jul, champange till studenten, vin till födelsedagsmiddag och sprit till fest.

"Du borde gå det var faktiskt kul, det gick till och med lite vilt till". För er som inte visste(JAG SJÄLV) "det gick vilt till" betyder att folk fick väl mycket alkohol i blodet, och det gör att personal-kickoffen är värd att gå på trots allt.

"Att du är så vuxen att du börjat dricka kaffe" sa en vuxen till min unga kusin som började dricka lite kaffe när hon var runt 10 år.

"Det ger vuxenpoäng att dricka kaffe" hörde jag min vän säga till mig när vi begav oss på vår dagliga tur till EspressoHouse i gymnasiet.

Ibland tror jag att ens förmåga att hantera koffein avgör mer om en är vuxen eller inte än ens analytiska/reflektiva/ansvarstagande förmåga. Och glöm ikke, det är när vi fyller vuxna som vi får börja dricka alkohol. Så självklart ska artonårsdagen firas med utgång och viktigast av allt: "första lagliga". Gärna ett gäng shots därtill, det ska ju gå villt till som en säger. På min artonårsdag tog jag en promenad med Noah, åt tårta med familjen och på kvällen yogade jag med en av mina bästa vänner. 

 

Jag får ofta höra att jag är så himla anti vilket jag lika ofta snabbt avfärdar. Men jag kanske ÄR anti. Om anti innebär att vara ensam om att ibland ifrågasätta något diskutabelt, jo då är jag banne mig anti. 

 

 



Utdrag ur dagbok från Norge: Tisdag 25 augusti

 Bild från Thailand, julen 2014.

 

Det ligger ett tumblerfilter över de här dagarna, eller ja eftermiddagarna, jobbet är inte så förtrollande.

En gammal lägenhet i utkanten av centrum, högt i tak, utsmyckade taklister och stora fönster ut mot gatan. Sängen står intill fönstret och kvällsljuset reflekteras mjukt mot hans hud. Den är len, slät och jämt solbränd. Det finns nog ingen med så vacker hy som Noah. Mellan mina ben är hans blonda kalufs, han tittar upp mot mig och ler med raka jämna tänder och fuktade läppar. De är också något extra, hans läppar, så mjuka att en kan sjunka in i dem så som huvudet sjunker ner i en kudde. De stora läpparna i kontrast till hans vassa kindben, det är sånt som lockar modellagenturerna, och tjejerna. Vi går runt här på de mörka knarrande golven, nakna och med hämtpizza i ena handen. Jag kan se vår framtid, kanske är det såhär vi kommer bo om vi flyttar ut tillsammans. På riktigt då, till en egen bostadsrätt.